Den svenska coronaeffekten: ökade klassklyftor och orättvisor

Bankernas och storföretagens organisationer som annars brukar se som sin huvuduppgift att hetsa mot ”bidragstagare” – statliga satsningar på en välfärd för alla – var nu de första som stod och stampade i regeringens farstu.
När de krävde och fick statligt miljardstöd – både rekordstora bidrag och förmånliga kreditgarantier – var de ändå aldrig helt nöjda. Vi lärde oss standardkommentaren: ”Det här är bra, men inte tillräckligt. Det räcker inte och regeringen måste återkomma med kraftfullare åtgärder.”
Coronapandemin utlöste en kris som förutom sjukdom, smärta, död och sorg, bot och glädje efter en övermänsklig insats av vård- och omsorgspersonal också har inneburit stora begränsningar av samhället på grund av risken för smittspridning. För att begränsa coronasmittan och rädda den svenska kapitalismen har regeringen delat ut en rad coronapaket, och de dyraste paketen har bankerna och storföretagen fått.
Regeringen har gett bankerna en 70-procentig garanti på alla lån som ges till företag. Trots detta har bankerna varit snåla med att bevilja lån.
Staten övertog arbetsköparnas hela kostnad för sjuklön, sänkte arbetsgivaravgiften och gav dem sedan också anstånd från att under ett år betala arbetsgivaravgifter, skatt på lön och moms.

I april antogs en lag som innebär att staten vid företagens permittering av personal (minskar arbetstid för sina anställda) går in med tre fjärdedelar av lönekostnaden och arbetaren får ut cirka 92 procent av sin månadslön.
Bidragssökarna från bankerna och storföretagen har fått ett mycket stort gensvar från både regeringen och den förra borgaralliansens partier. Alla har försökt tränga sig före i kön med sina coronapaket till ”pengarna och makten”.
Naturligtvis har mycket av stödet varit bra och nödvändigt för att rädda jobben på viktiga företag och omistlig verksamhet som annars inte skulle överlevt. Däremot har det ekonomiska stödet ensidigt riktats till de rika och mäktiga – från stora företag till framgångsrika artister –som redan har stora vinstmarginaler och kapital i ladorna, medan de små så kallade enskilda företagen har fått smulorna från bordet – om ens det.

Regioner och kommuner – vård och omsorg
Regeringen har gett ökade statsbidrag till kommuner och regioner. Det ursprungliga bidraget på 5 miljarder kronor höjdes först till 20 miljarder och pressades sedan upp med ytterligare 6 miljarder på initiativ av Vänsterpartiet. Stödet ska gå till att klara skola, vård och omsorg samt kollektivtrafik. Av de 26 miljarderna är 12,5 permanenta och återkommer under kommande år.

Statliga verk
Luftfartsverket och sjöfartsverket har fått miljonstöd medan flygbolagen har stöttats med kreditgarantier med 5 miljarder kronor, varav 1,5 avser SAS. SAS får också grönt ljus för att rekapitaliseras med 5 miljarder kronor. Alla statliga myndigheter som till exempel Folkhälsomyndigheten förstärks förståeligt med större anslag.

Barn, arbetare/personal, tjänstemän och pensionärer
För att minimera smittspridning sänktes villkoren för att stanna hemma från jobbet till ”minsta tecken på symtom” och regeringen beslutade sig för att slopa karensavdraget i sjukersättning. Sjukpenningen höjdes den 1 juni från 700 kronor till 804 kronor, men de flesta gör ändå en förlust på att inte kunna arbeta.
Bostadsbidraget för barnfamiljer har höjts. Regeringen lanserar ett ”Äldreomsorgslyft”, en tvåårig satsning på 2,2 miljarder till vidareutbildning och rekrytering till äldreomsorgen med målsättning att nå 10 000 tillsvidareanställda vårdbiträden och undersköterskor.

Arbetslöshet
Arbetsförmedlingen får ett ökat stöd på 1 870 miljoner kronor till arbetsmarknadspolitiska insatser. Kommunerna får 180 miljoner för satsning på sommarjobb till ungdomar.
Tillfälligt lättade medlemsvillkor till a-kassan, tillfälligt höjd inkomstrelaterad ersättning och höjt utbetalningstak. 150 miljoner kronor till ”gröna jobb” (skogsarbete) för de som står långt från arbetsmarknaden.

En kritisk granskning kan lätt se att det är vinstutdelande storföretag och banker som har fått miljarderna, medan den gemensamma välfärden och vi andra fått dela på miljonerna. Samtidigt står vi kvar med en rusande arbetslöshet och nedskärningskrav i vården. Rättvist? Nej!

Utbildning
102 miljoner kronor till så kal­lad lovskola. Anslaget till regional vuxenutbildning ökas med 620 miljoner kronor. Regeringen satsar på att några tusen fler elever ska kunna utbildas vid Yrkeshögskolan med ett anslag på cirka 350 miljoner kronor. Folkhögskolorna tillförs 76 miljoner kronor.

Kultur
Regeringen anslår 150 miljoner till ”kultur i hela landet” plus 500 miljoner till ”kultursektorn” på grund av effekter från pandemin. Till detta tillkommer 319 miljoner kronor till statligt finansierade kulturinstitutioner som Vasa-museet, med mera.

Sport
Riksidrottsrörelsen får 500 miljoner kronor att fördela i landet med syftet att idrottsrörelsen ska överleva pandemins effekter.

I regeringens ”Vårändringsbudget” redovisas ökade kostnader med 107 miljarder kronor som har tillförts vårbudgeten. Totalt beräknas det ”försämra de offentliga finanserna med 95 miljarder kronor”. Till detta beräknas tillkomma 230 miljarder kronor för de lånegarantier regeringen har gett bankerna och 335 miljarder kronor för ”åtgärder som ska förstärka likviditeten i företagen”.
En kritisk granskning kan lätt se att det är vinstutdelande storföretag och banker som har fått miljarderna, medan den gemensamma välfärden och vi andra fått dela på miljonerna. Samtidigt står vi kvar med en rusande arbetslöshet och nedskärningskrav i vården. Rättvist? Nej! Det krävs tvärtom nu mer resurser för att orka ta itu med ett berg av uppskjuten vård. Orättvisan föder den kamp som nu krävs.
Källa siffror finns här.

Pandemin ökar risken för vräkning

Sedan pandemin bröt ut i början av året har antalet personer som hört av sig till Hyresgästföreningen för att de är oroliga över att inte kunna betala hyran för sin lägenhet ökat stadigt. I maj månad ringde över 150 personer varje vecka och trenden fortsätter.
Fler och fler har blivit arbetslösa i spåren av pandemin. Främst ungdomar med osäkra anställningar inom handels- och restaurangbranschen samt turistbranschen har drabbats. Men allt eftersom den ekonomiska krisen slår allt hårdare drabbas nu även anställda inom industrin.
Hyresgästföreningen har låtit göra en enkätundersökning som visar att 30 procent av de tillfrågade nu känner stor oro för att inte klara av sin privatekonomi där bland annat hyran ingår. Undersökningen visar också på att 40 procent av de som har tillfrågats har fått minskade inkomster på grund av coronakrisen. Risken att inte kunna betala hyran och därmed hotas av vräkning har ökat markant.
Detta avspeglas i undersökningen där 40 procent känner stor oro för att nu inte kunna betala sin hyra.

En tydlig trend är att unga, ensamstående och arbetslösa i allt större utsträckning riskerar att stå utan bostad. Även Kronofogdemyndigheten spår nu en ökning av antalet fordringar och indrivningar.
Varken de privata hyresvärdarna eller allmännyttan tar hänsyn till att arbetslösheten nu ökar starkt och att allt fler riskerar att stå på gatan utan bostad. Kan du inte betala din hyra åker du ut. Både de privata hyresvärdarna och allmännyttan förlitar sig på att socialtjänsten ska gå in och hjälpa de som inte kan betala sin hyra och därmed riskerar att hamna på gatan.
Allmännyttan i Göteborg är för närvarande på gång med hot om vräkning i 17 fall som Hyresgästföreningen är inblandad i. Detta trots att allmännyttan i Göteborg tidigt under pandemin lovade att stoppa alla vräkningar så länge den kvarstod. Så mycket var det löftet värt.

Hyresgästföreningens ordförande Marie Linder vädjar till landets hyresvärdar att vara ”proaktiva i denna svåra tid, att prata med sina hyresgäster och erbjuda dem hjälp”. Men hyresvärdarna agerar inte utifrån att vara snälla och godhjärtade. De vill ha in sina hyresintäkter – annars gör man sig av med hyresgästerna som inte kan betala.
Nu måste kampen för att stoppa vräkningar och hyreshöjningar under coronakrisen intensifieras. Det räcker inte att vädja till hyresvärdarnas goda vilja eller hoppas på att de ska efterskänka hyran.
Bara en bred mobilisering av de hyresgäster, fackföreningar, gräsrötter och andra kämpande organisationer kan stoppa vräkningar och hyreshöjningar.
• Inga vräkningar eller hyreshöjningar.
• Hyresrabatt under corona­krisen.
• Bra och billiga bostäder åt alla.
Anders Wemmert

”Kämpigt för unga att hitta jobb”

@ socialisterna.org

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *