Regeringen avvisar oppositionskrav om Nato-diskussion

Fem oppositionspartier vill markera det svenska självbestämmandet att kunna gå med i Nato. Men regeringen vill inte ha någon sådan diskussion och tvekar även inför kravet att låta exportera försvarsmaterial till Ukraina. Samtidigt får Sverigedemokraterna kritik för att inte stödja att EU-pengar går till Ukraina.

Utrikesminister Ann Linde (S) presenterade på onsdagen Sveriges utrikesdeklaration för 2022. I fokus för den efterföljande riksdagsdebatten låg händelseutvecklingen runt Ukraina och Rysslands krav och svenska insatser och ställningstaganden. Utrikesminister Linde försvarade regeringens beslut att inte i detta läge överväga ett eventuellt svenskt medlemskap i Nato.

– Regeringen avser inte att ansöka om Natomedlemskap. Vår militära alliansfrihet tjänar oss väl och bidragit till stabilitet och säkerhet i norra Europa, sade Linde som tillade att det inte är upp till Ryssland att avgöra om Sverige, Ukraina eller något annat land ska få gå med i Nato ”genom hot och våld”. Hon uteslöt samtidigt inte att ett väpnat angrepp mot Sverige kan uteslutas.

Fem partier – M, SD, C, KD och L – har begärt att Sverige inför något man kallar en Natooption, en egenhändig politisk deklaration där man öppnar för att Sverige ska kunna gå med i Nato. Detta som motreaktion mot det ryska kravet på bland annat Sverige och Finland inte ska få gå med i försvarsalliansen.

– Ryssland kommer att vara ett hot mot Europas fred under överstående lång tid. En alliansfrihet som inte har något säkerhetspolitiskt syfte är enbart farlig. Det är oerhört viktigt att man markerar med både svenska och kyrilliska bokstäver mot den typen av hot mot vårt land, sade Hans Wallmark (M).

Han drog en parallell till Finland där enligt honom även partier som är Natomotståndare står bakom den finländska motsvarigheten till en Natooption i syfte att visa på att landet har själva har rätt att fatta ett sådant beslut.

Centerpartiets Kerstin Lundgren och Kristdemokraternas Lars Adaktusson menade att regeringen inte längre har stöd i riksdagen för att driva linjen om alliansfrihet.

– Att utrymme finns för Ryssland att inordna Sverige i intressesfären spär på osäkerheten kring regeringens säkerhetspolitiska linje. En linje som inte ens har stöd här i riksdagen. Genom en Natooption vill en klar majoritet förtydliga den svenska linjen, sade Adaktusson.

Vänsterpartiets Håkan Svenneling menade att Sverige behöver inte någon sådan ”option” för att gå med i en internationell organisation. Han menade att detta bara är en förevändning för att ta med Sverige i Nato och snarare skapar en otydlighet.

– Det är svårt för omvärlden att förstå vad Moderaterna och den riksdagsmajoritet man samlat vill. Det är ganska självklart för de flesta av oss att vi kan inleda vilka samarbeten som helst. Vi behöver ju inte uttala en option om att vi i framtiden kanske tänker samarbeta med ett annat land eller gå med i en annan organisation, sade Svenneling.

Moderaternas Hans Wallmark och Sverigedemokraternas Aron Emilsson efterlyste samtal mellan regering och opposition om denna möjlighet.

– Det är mycket olyckligt att regeringen inte tidigare bjudit in till breda samtal om säkerhetspolitiken sedan riksdagen för mer än ett år sedan antog en Natooption, sade Emilsson.

Sverigedemokraterna står bakom Natooptionen men inte att Sverige går med i Nato.

Linde stod fast vid att inte öppna för någon Natooption och lyfte fram att Finland haft sin motsvarighet i över 25 år.

– Vi anser inte att det gör någon som helst skillnad. Tvärtom är det så att om vi skulle börja ändra i vår säkerhetspolitiska linje […] skulle vi sätta igång en massa spekulationer och frågetecken om vart vår säkerhetspolitik är på väg. Det tror jag skulle vara dåligt för Sveriges säkerhet, sade Ann Linde.

Krav på vapenexport

M, SD och L drev även på för att låta undersöka huruvida Sverige kan exportera vapen eller annan försvarsmateriel till Ukraina som det svenska försvaret inte längre har användning för. 

– Ett hot mot Ukraina är också ett hot mot Sverige. Det borde vara möjligt att exportera vapen till Ukraina, sade Liberalernas Joar Forssell.

Utrikesminister Linde menade på att det inte finns något direkt förbud mot att exportera vapen till Ukraina men att det är upp till den ansvariga myndigheten Inspektionen för strategiska produkter att ta ställning.

Enligt henne ger Sverige stort stöd till Ukraina på andra sätt än rent försvarsmässiga som exempel till det ukrainska samhälle, ekonomi och för att stå emot cyber- och hybridattacker.

– Sverige[-s bidrag] är näst störst av alla. Vi ger en kvarts miljard till Ukraina varje år, sade Linde.

Kritik mot Sverigedemokraternas agerande i EU-parlamentet

I veckan godkände EU-parlamentet ett förslag om att ge Ukraina 1,2 miljarder euro i stöd. Som enda svenska parlamentariker lade Sverigedemokraternas tre ledamöter ned sina röster, något som fick kritik från alla övriga riksdagspartier.

– Pengarna var öronmärkta för att stärka landets motståndskraft mot Ryssland. Att komma här i riksdagens talarstol och säga att man är Ukrainas bästa vän, det finns inget annat ord än hyckleri , sade utrikesminister Ann Linde.

– Det är rimligt att man kan bistå både med svenska medel och via EU. Sverigedemokraterna gör klokt i att i Sveriges riksdag beklaga att man inte stod på Ukrainas sida i Europaparlamentet, sade Moderaternas Hans Wallmark.

Sverigedemokraternas Aron Emilsson menade att han inte var tillräckligt insatt i frågan men försvarade parlamentarikernas agerande med att de hade invändningar mot att frågan inte utretts tillräckligt mycket i ansvarigt utskott i EU-parlamentet och att det finns problem i den ukrainska ekonomin.