President Donald Trumps beslut att drastiskt minska den amerikanska truppnärvaron i Afghanistan är inte i sig överraskande.
Trump har upprepade gånger lovat kalla hem de amerikanska soldaterna och det avtal som hans administration förhandlat fram med talibangerillan öppnar vägen för att göra det.
Men reträtten är inte populär inom den politiska och militära eliten i Washington.
En av de tyngsta motståndarna uppges ha varit försvarsminister Mark Esper, som Trump sparkade för en dryg vecka sedan.
Esper ersattes med Christopher Miller, som på tisdagen presenterade beslutet att kalla hem styrkor från en rad länder, bland dem Afghanistan och Irak.
Miller sa inte vilka enheter som ska lämna Afghanistan eller varför beslutet att kalla hem 2 000 soldater togs just nu. Han redogjorde inte heller för vad de 2 500 soldaterna som stannar kvar ska uppnå.
– Beslutet är i linje med våra fastslagna planer och strategiska mål, som stöds av det amerikanska folket, och medför inga förändringar i USA:s politik eller mål, sade Miller.
Amerikanerna är trötta på det 19 år långa kriget i Afghanistan och beslutet har sannolikt brett stöd bland folket. Miller hänvisade också till det på tisdagen.
– Vi är inte ett folk som för eviga krig, det är motsatsen till vad vi står för och våra förfäder stred för. Alla krig måste ta slut, sa han.
Oro inom Nato
Men det amerikanska beslutet väcker oro bland USA:s allierade. Natos operation i Afghanistan består i dag av kring 12 000 soldater, bland dem 60 finländare.
Under hälften av styrkan är amerikaner. Men de övriga länderna är beroende av USA för logistik, transport och flygstöd.
Om USA drar bort det stödet betyder det i praktiken att Nato-operationen är över.
Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg varnade på tisdagen för att följderna av ett hastigt och illa koordinerat tillbakadragande från Afghanistan kan bli allvarliga.
– Det finns risk för att Afghanistan på nytt blir en plattform för internationella terrorister där de kan organisera och planera attacker mot våra hemländer. Och där IS kan återuppbygga det kalifat de förlorade i Syrien och Irak, sa Stoltenberg.
Avtal om reträtt
USA och talibanerna undertecknade sitt avtal i februari i år. Enligt avtalet ska de amerikanska styrkorna stegvis dras bort från landet så att den sista amerikanska soldaten lämnar Afghanistan senast den 30 april 2021.
I utbyte förbinder sig talibanerna att inte angripa eller hota USA eller dess allierade. Talibanerna ska också garantera att inga andra grupper, som terrornätverket al-Qaida, utnyttjar Afghanistans territorium för att angripa USA.
Parterna har sedan avtalet avstått från angrepp mot varandra även om USA fortfarande har rätt att ge stöd åt angripna afghanska regeringsstyrkor. Det har också inträffat några gånger.
Över 10 000 färre
USA hade kring 13 000 soldater i Afghanistan i februari. Efter att de senaste minskningarna genomförts kommer endast 2 500 att finnas kvar.
I enlighet med avtalet har talibanerna och den afghanska regeringen också inlett fredssamtal, men där har inga egentliga framsteg gjorts.
Talibanerna har däremot inte upphört med sina attacker mot regeringsstyrkorna. I stället verkar attackerna ha trappats upp.
Ur talibanernas synvinkel förbättras deras ställning på slagfältet och därmed också vid förhandlingsbordet i takt med att de amerikanska styrkorna lämnar landet.
För de afghanska säkerhetsstyrkorna är situationen den motsatta. De är demoraliserade och fortsättningsvis beroende av det krympande amerikanska stödet.
Biståndsberoende
Den amerikanska reträtten från Afghanistan är extremt dåliga nyheter för landets president Ashraf Ghani. Men läget kan snabbt bli ännu värre.
USA:s stöd till den svaga och korrumperade afghanska regeringen har varit både militärt och finansiellt. Upp till 75 procent av Afghanistans statsbudget består av utländskt bistånd.
Om USA beslutar att också drastiskt minska det stödet så blir regeringens ställning snabbt ohållbar.
Regeringen kan inte heller förlita sig på stöd från Joe Bidens inkommande administration.
Biden har liksom Trump lovat att göra slut på USA:s utdragna krig. Utöver det föreslog Biden redan som Barack Obamas vicepresident en kraftig nedtrappning av närvaron i Afghanistan.
På sikt vill Biden att USA:s enda närvaro i Afghanistan ska vara mindre specialstyrkor för att bekämpa al-Qaida och IS.
Biden skulle sannolikt ha velat genomföra de sista nedtrappningarna långsammare för att kunna hålla upp trycket på talibanerna. Att Trump nu beslutat att skynda på reträtten väcker säkert irritation.
Men det betyder inte nödvändigtvis att han är redo att ta det sannolikt impopulära beslutet att skicka tillbaka de soldater som Trump nu kallat hem.